Peter Land och Palle Nielsen; ifrŒgasŠtter samhŠllet och den individuella existensen i en meningslšs vŠrldÉ

Uppsats av Nina Lassila.

 

 

SŒg en utstŠllning en gŒng som hette Ówhat is importantÓ och det kŠndes verkligen som en enormt STOR titel. Ibland kŠnns mycket inom konst meningslšst, speciellt om man tycker att den Šr innehŒllslšs , trŒkig, ytlig eller enbart estetisk.

 

Man funderar pŒ hur man skall kunna gšra nŒgon skillnad och kanske pŒverka nŒgon eller nŒgra med det man gšr. Det talas om att verket skall kommunicera, ha nŒgot att komma med. Det Šr viktigt. PŒ alla plan, i alla verk.

 

DŠrfšr tŠnkte jag undersška och diskutera tvŒ konstnŠrers skapande ur detta perspektiv. Jag har valt dessa tvŒ, Palle Nielsen och Peter Land, fšr att jag tycker att de lyckas med sina verk skapa en kommunikation och diskussion.

KonstnŠrerna har olika inriktningar men nŒgonstans finns samma frŒgestŠllning om vad som Šr viktigtÓ fšr individen och hela samhŠllet, hela vŒr existens.

 

 

                      

                   

Palle Nielsen Šr i grunden grafiker och verkar ha en rŠtt stor produktion bakom sig. Jag kŠnner tyvŠrr rŠtt dŒligt till hela hans produktion. Projektet jag frŠmst fokuserat pŒ nŠmns inte i hans biografier och det skapar en del fšrvirrning. €r det verkligen samma person? Eller kan det finnas tvŒ Palle Nielsen? En fšrklaring till att nŒgra av hans i mitt tycke intressantaste projekt inte nŠmns i biografierna kan vara att de inte har setts som konst eller konstutstŠllningar som de skulle ses idag.

Jag kom i kontakt med Palle Nielsen genom av att se en dokumentŠr pŒ tv om ett arbete han utfšrde pŒ Moderna Museet 1968. Det kŠndes otroligt frŠscht och inspirerande! Verket, eller projektet, hette Óa model for a qualitative societyÓ. I folkmun kallades den oftast bara ÓmodellenÓ. Det var en stor arbetsgrupp, av vilka en stor del var Vietnam aktivister, som lŒg bakom verket. Palle Nielsen gjorde en liknande aktion (utan tillstŒnd) i ett s a s sŠmre bostadsomrŒde, Nšrrebro, i Kšpenhamn, pŒ vŒren 1968 innan ÓmodellenÓ pŒ moderna museet i Stockholm.

Modellen i Stockholm utgŒr ifrŒn barnens behov och som jag ser det handlar det till en stor del om hur en kommande generation vuxna uppfostras fšr att sedan med sin bakgrund skapa ett bra samhŠlle dŠr kommunikation och allt det vi ofta saknar existerar och Šr mšjligt. Modellen diskuterar ocksŒ konstens och institutionens roll. Det var speciellt viktigt att modellen visades just pŒ en stor konst institution som Moderna Museet, fšr att pŒpeka att sk elitistisk konst inte Šr det viktigaste.

I fšrordet sŠger man:

 Leken Šr utstŠllningen.

UtstŠllningen Šr barnens eget verk.

Det finns ingen utstŠllning.

Det Šr bara en utstŠllning fšr att barnen leker pŒ ett konstmuseum.

Det Šr bara en utstŠllning fšr dom som inte leker.

 

Och det Šr dŠrfšr gruppen kallar utstŠllningen fšr en modell, en modell av ett samhŠlle skapat av ofšrstšrda mŠnniskor, barn. Och utstŠllning kan man kalla det fšr att projektet utfšrs i en konstinstitution. Och kanske Šr det just dŠrfšr modellen har utelŠmnats i Nielsens biografi.

 

I praktiken gick modellen ut pŒ att moderna museet fšrvandlades till en enorm kreativ lekplats fšr barn. Man hade fŒtt ÓleksakerÓ som allehanda verktyg, byggmaterial, teaterkostymer, vinylskivor, mŒl fŠrger mm. I lokalens alla hšrn fanns hšgtalare som plockade upp stojet av de skapande barnen. I restaurangen fanns tv monitorer i vilka fšrŠldrar och andra vuxna kunde fšlja med barnens lek. IntrŠdet kostade 5 kronor fšr vuxna och var givetvis helt gratis fšr barnen, som pŒ sŠtt och vis VAR sjŠlva utstŠllningen. 

Ur Palle Nielsens fšrord i katalogen fšr modellen; ofta stŒr vi och ser pŒ barn som leker. Och vi intresserar oss mycket fšr deras lek. Samtidigt har vi en fšrnimmelse av att de ser pŒ oss – pŒ vŒr lek. Vi mŠrker att de fšrsšker leka sŒdant de lŠrt frŒn oss. NŠr vi ser dem leka Šr det som om vi kŠnner igen nŒgot av oss sjŠlva. Det Šr som om vi sŒg hur de genom sin lek fšrsšker att fšrstŒ den vŠrld som omger dem. De leker ocksŒ vŒra handlingar, fšr vi har gett dem en bild av den vŠrld som omger dem. Och det skrŠmmer oss, fšr vi ville gŠrna att de kunde fšrstŒ den vŠrld som omger dem. Men det krŠver att vi sjŠlva fšrstŒr dem.

Vi blir skrŠmda eftersom vi sjŠlva uppfattar samhŠllet som nŒgonting som stŒr ovanfšr oss, utanfšr oss.

 

Palle Nielsens projekt Šr pŒ sŠtt och vis ett utopistiskt verk. Det kvalitativa samhŠllet Šr ett alternativ till det auktoritŠra samhŠllet. Det Šr en dršm (šnskan?) om ett bŠttre samhŠlle dŠr man verkligen lever kollektivt och skšter saker gemensamt. Ett samhŠlle dŠr man kommunicerar med varandra, har tid med varandra och allra viktigast ett samhŠlle skapat av dem som skall och vill leva i det. Vackert.

ÓModellenÓ Šr mer lik en politisk aktion men i och med att projektet genomfšrdes pŒ Moderna Museet blev det legitimt, synliggjort och accepterat. Ja, och sŒ blev det ju konst ocksŒÉi varje fall ser vi det sŒ idag.

Premisserna fšr den vita kuben kan ibland ha sina fšrdelar om den utnyttjas pŒ ett lŠmpligt sŠtt.

 

PŒ 60 och 70talet var det kollektiva och opponeringen mot samhŠlleliga institutioner vanligt šverlag, och detta syntes Šven i konsten. Enligt tidens anda och ideologier skulle varje mŠnniska vara fri och ha rŠtt att uttrycka sina tankar, sin kreativitet mm. Man var en del av en stor ršrelse. B l a stŠllde en grupp fram grafiska tryckpressar pŒ Kongens Nytorv i Kšpenhamn fšr allmŠnhetens fšrfogande – detta som en mšjlighet fšr att uttrycka alienerad kreativitet. (Óquestioning the socialÓ Lars Bang Larsen)

 

Detta var mycket lyckat och sett ur dagens perspektiv tycker jag att Palle Nielsens verk var fšre sin tid. Med sin ÓmodellÓ utnyttjade och ifrŒgasatte han institutionens mšjligheter och det sociala rummet. Att samtidigt ÓgeÓ nŒgot, ifrŒgasŠtta och skapa diskussion Šr inte den lŠttaste uppgiften och speciellt inte pŒ en ÓinstitutionÓ dŠr konst mest ses som objekt med vŠrde som skall beundras, kšpas och sŠljas. Nielsen visade dem (oss) ett alternativ, kanske bara en utopi men hans tro om mšjligheterna fšr framtiden var ŠndŒ inte helt pessimistisk (han utfšrde ju verket!). Som helhet kŠnns modellen som en tagg i min vuxna hjŠrna – som att allting Šr fšrbi och fšrsent, fšr hur ska barn bli vettiga stora mŠnniskor om de enda modeller som finns Šr stressade idioter?

 

Modelllen och Nielsen andra aktioner kan jŠmfšras med nutida sociala projekt, t ex med den danska gruppen N55 som arbetar mycket med att Óge ossÓ alternativa modeller av vŠlkŠnda och bekanta social fenomen och produkter. Tex stŠllde de ut N55 spaceframe i hamnen i Kšpenhamn under sommaren 1999 fšr allmŠnhetens fšrfogande. N55 Spaceframe Šr en konstruktion lŠmpad fšr boende. Konstruktionen pŒ ÓhusetÓ Šr mycket lŠtt och designen som bestŒr frŠmst av moduler av stŒlršr gjordes i samarbete med en arkitekt. Mer om sjŠlva konstruktionen nedan. Konstruktionen Šr inte en skulptur (enbart) utan kan verkligen anvŠndas. Har fšr mig att den t om hade kšk och andra mer eller mindre nšdvŠndiga faciliteter. KonstnŠrer, fšrfattare, musiker, arkitekter och curatorer har med sina projekt inom Spaceframe visat verkets olika sociala mšjligheter.

  

                       

 

Om N55 spaceframe:

 

The N55 SPACEFRAME is a low-cost, movable lightweight construction that can easily be transformed. It is dimensioned as a living unit for 3-4 persons and demands practically no maintenance. The construction can be erected by anybody in a short time.

The N55 SPACEFRAME is configured as a truncated tetrahedron with an indoor ground floor of approx. 20 m÷. According to needs and economy, the size and configuration may be changed, and extra floors and rooms may be included: it is easy to add to the construction in stages.

The entire unit is constructed from small lightweight components which all can be handled without the use of cranes or other heavy machinery. All components are materially minimised, have a low degree of manufacturing and are produced by a few simple machines, which anybody can operate. When stacked, the components take up very little space. The construction is assembled by hand. It can be erected directly onto the ground, since a cast foundation is not necessary. The structure can be dismantled and rebuilt many times over without damaging any of the components. The construction can be moved either fully assembled, or partly dismantled.

 

Mer information pŒ www.n55.dk.

 

 

 

Den andra konstnŠren jag tar upp Šr Peter Land, nŒgra generationer yngre Šn Palle Nielsen, dansk och mycket intressant men pŒ ett annat sŠtt. Peter Lands verk Šr ofta videobaserade och inspirerade av slapstick komedi (Buster Keaton, Laurel & Hardy, Chaplin) och det absurda (the theatre of absurd, Samuel Beckett). Han utsŠtter sig sjŠlv i olika iscensatta roller & situationer, ofta misslyckade, groteska, och tragikomiska karikatyrer.  Med hjŠlp av dessa situationer undersšker han vad som finns kvar dŒ allt det inlŠrda och fšrvŠntade tas bort. Vem Šr man egentligen? Vad Šr meningen med ens existens?  Vad finns kvar dŒ det man sjŠlv trott pŒ inte stŠmmer? Kan man genom att exponera det meningslšsa ge mening Œt det meningslšsa? Generellt kan man sŠga att hans flesta verk ršr sig kring det individuella och behandlar tematiken jag nŠmnt ovan.

Att Land tidigare blivit avrŒdd frŒn att behandla existentiella frŒgor bekymrar honom inte. Vad som Šr viktigt fšr individen mŒste ocksŒ vara viktigt fšr konstnŠren Šr Peter Lands enkla konklusion. (Anders Olofsson Ó mšte med Lars bang Larsen och Peter LandÓ)

 

 

Ówhat is left when all culturally and socially learned values has been exposed, invalidated and dispensed with?Ó (Peter Land)

 

Denna frŒgestŠllning Šr speciellt framkommande I videoverket Peter Land 5 May 1994. Innan detta verk gjorde han sin fšrsta video Peter Land 6 february 1994, dŠr han kontaktar nŒgra strippor fšr att medverka i en video. I videon strippar tjejerna och  Land gŒr ibland fšrbi kameran (fullt pŒklŠdd) fšr att ÓbevisaÓ sin nŠrvaro. Det hŠr arbetet sŠger han sjŠlv var en slags utvŠg ur en kreativ och Šven existentiell kris. Han hade precis kommit fram till att video kanske var hans media istŠllet fšr mŒleri men visste inte exakt vad han skulle filma. SŒ det fick bli nŒgonting som skulle sŠtta hans moraliska vŠrderingar pŒ prov.

 

Peter Land 5 may 1994 Šr ett liknande arbete men kom delvis till p g a dŒligt samvete. Land sŠger i sina kommentarer i boken Peter Land att han ville ta upp en personlig kŠnsla han hade under den perioden, en kŠnsla om att konsten ofta kŠndes ytlig och ÓcoolÓ istŠllet fšr att genuint fšrsška sŠga nŒgot Šrligt. Konst skall kommunicera och utŒt och inte bara spegla en yta. Han kŠnde ocksŒ att medians bild av kroppen och dess skšnhet var vŠrt att kommentera med hjŠlpa av sin lŒngt ifrŒn perfekta kropp. I videon dansar och strippar Land till sin favoritmusik Och det kŠnns verkligen utelŠmnade och naket. Men visst, Šven komiskt, en lšnnfet medelŒlders kille som strippar Šr komisk – undrar om en kvinna Šr lika komisk i samma situation?

 

Han hade trott att det skulle vara lŠtt att filma videon men mŠrkte efter att ha sett igenom den fšrsta tagningen att han var alldeles fšr medveten om sig sjŠlv och sin kropp. Han kŠnde att nŒgot mŒste gšras Œt hans blyghet. SŒ fšljande gŒng besškte han kvarterskrogen och hŠllde i sig ett par drinkar innan han bšrjade sin Óstrip danceÓ. Det hjŠlpte inte heller men efter 7 dagars hŒrt supande blev han Šntligen klar

och nšjd trots att han inte kunde minnas sjŠlva tagningenÉ(Peter Land)

        

                 

 

                 Peter Land 5 may, 1994

 

 

I sina kommentarer sŠger Land ocksŒ att konst Šr en Óvulnerable businessÓ, en sŒrbar sysselsŠttning och den som inte klarar av det medfšrda Ópriset som bšr betalasÓ inte borde ge sig in i konst šverlag. Och det ligger ju en gnutta sanning i vad han sŠger trots att all konst inte Šr lika extremt utlŠmnade som Lands men det mesta inom konst utfšrs av levande personer med kŠnslor och skiftande personligheter sŒ, jovarsÉ

 

 

ÓEver tried. Ever failed. No matter. Try again. Fall again. Fail betterÓ (Samuel Beckett)

 

Det upprepade och repeterade Šr viktiga element i Peter Lands arbeten, det skapar det tragiska i situationen; ser man en man fŒ en tŒrta kastad i ansiktet en gŒng Šr det roligt men hŠnder det om och om igen blir det mer sorgligt. Faller en man av en stege en gŒng Šr det kanske ett misstag men sker det konstant Šr det nŒgot fel pŒ antingen mannen eller stegen.

 

 

Om Ójoie de vivreÓ (1998) sŠger Peter Land att det Šr det mest šppna verk han har gjort. …ppet i det avseendet att ŒskŒdaren sjŠlv kan dra sina egna slutsatser om vad som pŒgŒr i verket.

Videon Šr en dubbelprojektion dŠr man ser tvŒ huvuden (bŠgge Peter Lands) som skrattar konstant utan avbrott. Ingen tydlig kŠlla fšr skrattet anges. Skrattet fšrblir ett mysterium. Vad skrattar personen Œt? Eller Šr han kanske galen?

 

                 

                 

 

                 ÓJoie de vivreÓ

 

 

I arbetet ÓThe LakeÓ frŒn 1999 bearbetar Peter Land Œter igen (sin vana trogen) fšrhŒllandet och relationen mellan den enskilda individen och resten av vŠrlden. Men fokus lŠggs ocksŒ pŒ den svŒra tanken & fantasin om att vŠrlden fortgŒr och lever lyckligt vidare trots att man sjŠlv Šr borta.

Óthe idea that the world will continue also after IÕm dead: A thought that alwasy scared me, but which I guess I should find reassuringÓ  (Peter Land i boken Peter Land)

 

I videon konfronteras ŒskŒdaren av en jŠgare med gevŠret slŠngt šver axeln. JŠgaren (Peter Land) gŒr med bestŠmda steg genom skogen mot en liten sjš dŠr han hoppar i en liten roddbŒt och ror ut till mittpunkten av sjšn. I bakgrunden hšrs Beethovens 6 symfoni, Šven kŠnd som ÓpastoralenÓ.

Ute pŒ sjšn fšrtšjer jŠgaren bŒten i en pŒle. Han stiger upp och Ólšser hakenÓ (?) pŒ gevŠret, som om han hade avsikten att skjuta en stackars and eller annan fŒgel. IstŠllet riktar han gevŠret mot bottnen av bŒten och skjuter ett hŒl. Musiken tystnar och det enda som hšrs Šr fŒgelkvitter. JŠgaren sitter ned i den sjunkande bŒten och sŒ smŒningom ser man bara hatten som flyter pŒ vattenytan ackompanjerad av fŒgelkvittret. Skogen lever vidare utan mŠnniskans nŠrvaro.

Land gjorde Šven ett billboard projekt av Óthe LakeÓ till Wiener Secession Œr 2000. Ett antal internationella konstnŠrer inbjšds till att kommentera den politiska situationen i …sterrike. Den politiska hŠndelsen man fokuserade pŒ var den rŠtt sŒ nya formationen av koalitions regeringen bestŒende av det hšgerextrema Frihetspartiet och det konservativa partiet. Sjunkande skeppÉ

 

 

 

ÓThe LakeÓ

 

 

 

Jag tror att det som Šr viktigt i konst Šr att pŒ ett sŠtt eller annat ge sig i kast med att lšsa ett problem. Hur man lšser det kan variera stort – och det Šr just dŠr det blir intressant. Problemet kan i princip vara vad som helst och sjŠlva lšsandet kan vara undersškande, berŠttande eller genom att ge eller pŒvisa ett alternativ mm.

Peter Land undersšker sin egen plats, mening och existens genom sina verk. Han bryter ner det inlŠrda vuxenbeteendet och de moraliska och konventionella normer som vi vŠntas leva efter. Han visar sig sjŠlv och sin publik en karikatyr som man kan skratta Œt och kanske tycker Šr en aning Šcklig men ŠndŒ kŠnner man igen nŒgot. Det tycker jag Šr oerhšrt intressant. Att man grips av den dŠr kŠnslan av total nakenhet och uppgivenhet. Jag kan nŠstan kŠnna mig litet avundsjuk pŒ hur totalt han lŠmnar ut sigÉdet kanske lŒter ofšrstŒeligt men sŒ kŠnns det. Kommunikationen fungerar! Han vŒgar SERI…ST  klŠ sig i en patetisk roll som de flesta bara leker med i smyg.

Det serišsa, Šrliga och s a s ÓsjukaÓ rollspelet kŠnns ofantligt friskt. Det Šr bŠttre Šn nŒgon form av terapi och friskvŒrd. Ómake a fool out of yourself and get wellÓÉ

 

Palle Nielsen har igen valt ett annat sŠtt att lšsa problemet med ÓmŠnsklighetenÓ. Genom modellen fšr det kvalitativa samhŠllet ger han ett alternativ till ett kapitalistisk och individ centrerat samhŠlle. Han visar ett alternativ av hur det kan bli, kanske kan man kalla det utopistiskt men det beror ju fullstŠndigt pŒ vilken hŒllning och tro man har betrŠffande mŠnniskan. Nielsens alternativ Šr sofistikerat och psykologiskt. Man kan gott dra paralleller till Steinerskolan och dess ideologi men sjŠlv fšredrar jag att se modellen som en tankestŠllare om mŠnskligheten i sin helhet. Att ge utlopp fšr sin energi och kreativitet och att i det lŠngsta vara šppen och uppriktig och FRI Šr framtiden!

 

 

 

 

 

 

KŠllfšrteckning:

 

Bšcker:

 

Peter Land, Hatje Cantz publishers, Ostfildern-Ruit, Tyskland, 2000

 

Modellen: en modell fšr ett kvalitativt samhŠlle, Bonniers, Stockholm, 1968

 

Internetsidor och artiklar:

 

ÓVad hŠnder i KšpenhamnÓ – mšte med Lars Bang Larsen och Peter Land, Anders Olofsson www.konsten.net/i_fokus/kopenhamn.html

 

Questioning the Social, Lars bang Larsen, webpages supported by FORART

 

Social aestethics by Lars Bang Larsen, Afterfall London 1999

 

Om N55 Space Frame,   www.n55.dk