Peter Land och Palle Nielsen; ifrŒgasŠtter
samhŠllet och den individuella existensen i en meningslšs vŠrldÉ
Uppsats av Nina Lassila.
SŒg en utstŠllning en gŒng som hette Ówhat is importantÓ och det kŠndes
verkligen som en enormt STOR titel. Ibland kŠnns mycket inom konst meningslšst,
speciellt om man tycker att den Šr innehŒllslšs , trŒkig, ytlig eller enbart
estetisk.
Man funderar pŒ hur man skall kunna gšra nŒgon skillnad och kanske pŒverka
nŒgon eller nŒgra med det man gšr. Det talas om att verket skall kommunicera,
ha nŒgot att komma med. Det Šr viktigt. PŒ alla plan, i alla verk.
DŠrfšr tŠnkte jag undersška och diskutera tvŒ konstnŠrers skapande ur detta
perspektiv. Jag har valt dessa tvŒ, Palle Nielsen och Peter Land, fšr att jag
tycker att de lyckas med sina verk skapa en kommunikation och diskussion.
KonstnŠrerna har olika inriktningar men nŒgonstans finns samma
frŒgestŠllning om vad som Šr viktigtÓ fšr individen och hela samhŠllet, hela
vŒr existens.
Palle Nielsen Šr i grunden grafiker och verkar ha en rŠtt stor produktion
bakom sig. Jag kŠnner tyvŠrr rŠtt dŒligt till hela hans produktion. Projektet
jag frŠmst fokuserat pŒ nŠmns inte i hans biografier och det skapar en del fšrvirrning.
€r det verkligen samma person? Eller kan det finnas tvŒ Palle Nielsen? En
fšrklaring till att nŒgra av hans i mitt tycke intressantaste projekt inte
nŠmns i biografierna kan vara att de inte har setts som konst eller
konstutstŠllningar som de skulle ses idag.
Jag kom i kontakt med Palle Nielsen genom av att se en dokumentŠr pŒ tv om
ett arbete han utfšrde pŒ Moderna Museet 1968. Det kŠndes otroligt frŠscht och
inspirerande! Verket, eller projektet, hette Óa model for a qualitative
societyÓ. I folkmun kallades den oftast bara ÓmodellenÓ. Det var en stor
arbetsgrupp, av vilka en stor del var Vietnam aktivister, som lŒg bakom verket.
Palle Nielsen gjorde en liknande aktion (utan tillstŒnd) i ett s a s sŠmre
bostadsomrŒde, Nšrrebro, i Kšpenhamn, pŒ vŒren 1968 innan ÓmodellenÓ pŒ moderna
museet i Stockholm.
Modellen i Stockholm utgŒr ifrŒn barnens behov och som jag ser det handlar
det till en stor del om hur en kommande generation vuxna uppfostras fšr att
sedan med sin bakgrund skapa ett bra samhŠlle dŠr kommunikation och allt det vi
ofta saknar existerar och Šr mšjligt. Modellen diskuterar ocksŒ konstens och
institutionens roll. Det var speciellt viktigt att modellen visades just pŒ en
stor konst institution som Moderna Museet, fšr att pŒpeka att sk elitistisk
konst inte Šr det viktigaste.
I fšrordet sŠger man:
Leken Šr utstŠllningen.
UtstŠllningen Šr barnens eget verk.
Det finns ingen utstŠllning.
Det Šr bara en utstŠllning fšr att barnen leker pŒ ett konstmuseum.
Det Šr bara en utstŠllning fšr dom som inte leker.
Och det Šr dŠrfšr gruppen kallar utstŠllningen fšr en modell, en modell av
ett samhŠlle skapat av ofšrstšrda mŠnniskor, barn. Och utstŠllning kan man
kalla det fšr att projektet utfšrs i en konstinstitution. Och kanske Šr det
just dŠrfšr modellen har utelŠmnats i Nielsens biografi.
I praktiken gick modellen ut pŒ att moderna museet fšrvandlades till en
enorm kreativ lekplats fšr barn. Man hade fŒtt ÓleksakerÓ som allehanda
verktyg, byggmaterial, teaterkostymer, vinylskivor, mŒl fŠrger mm. I lokalens
alla hšrn fanns hšgtalare som plockade upp stojet av de skapande barnen. I
restaurangen fanns tv monitorer i vilka fšrŠldrar och andra vuxna kunde fšlja
med barnens lek. IntrŠdet kostade 5 kronor fšr vuxna och var givetvis helt
gratis fšr barnen, som pŒ sŠtt och vis VAR sjŠlva utstŠllningen.
Ur Palle Nielsens fšrord i katalogen fšr modellen; ofta stŒr vi och ser
pŒ barn som leker. Och vi intresserar oss mycket fšr deras lek. Samtidigt har
vi en fšrnimmelse av att de ser pŒ oss – pŒ vŒr lek. Vi mŠrker att de
fšrsšker leka sŒdant de lŠrt frŒn oss. NŠr vi ser dem leka Šr det som om vi
kŠnner igen nŒgot av oss sjŠlva. Det Šr som om vi sŒg hur de genom sin lek
fšrsšker att fšrstŒ den vŠrld som omger dem. De leker ocksŒ vŒra handlingar,
fšr vi har gett dem en bild av den vŠrld som omger dem. Och det skrŠmmer oss,
fšr vi ville gŠrna att de kunde fšrstŒ den vŠrld som omger dem. Men det krŠver
att vi sjŠlva fšrstŒr dem.
Vi blir skrŠmda eftersom vi sjŠlva uppfattar samhŠllet som nŒgonting som
stŒr ovanfšr oss, utanfšr oss.
Palle Nielsens projekt Šr pŒ sŠtt och vis ett utopistiskt verk. Det
kvalitativa samhŠllet Šr ett alternativ till det auktoritŠra samhŠllet. Det Šr
en dršm (šnskan?) om ett bŠttre samhŠlle dŠr man verkligen lever kollektivt och
skšter saker gemensamt. Ett samhŠlle dŠr man kommunicerar med varandra, har tid
med varandra och allra viktigast ett samhŠlle skapat av dem som skall och vill
leva i det. Vackert.
ÓModellenÓ Šr mer lik en politisk aktion men i och med att projektet
genomfšrdes pŒ Moderna Museet blev det legitimt, synliggjort och accepterat.
Ja, och sŒ blev det ju konst ocksŒÉi varje fall ser vi det sŒ idag.
Premisserna fšr den vita kuben kan ibland ha sina fšrdelar om den utnyttjas
pŒ ett lŠmpligt sŠtt.
PŒ 60 och 70talet var det kollektiva och opponeringen mot samhŠlleliga
institutioner vanligt šverlag, och detta syntes Šven i konsten. Enligt tidens
anda och ideologier skulle varje mŠnniska vara fri och ha rŠtt att uttrycka
sina tankar, sin kreativitet mm. Man var en del av en stor ršrelse. B l a
stŠllde en grupp fram grafiska tryckpressar pŒ Kongens Nytorv i Kšpenhamn fšr
allmŠnhetens fšrfogande – detta som en mšjlighet fšr att uttrycka
alienerad kreativitet. (Óquestioning the socialÓ Lars Bang Larsen)
Detta var mycket lyckat och sett ur dagens perspektiv tycker jag att Palle
Nielsens verk var fšre sin tid. Med sin ÓmodellÓ utnyttjade och ifrŒgasatte han
institutionens mšjligheter och det sociala rummet. Att samtidigt ÓgeÓ nŒgot,
ifrŒgasŠtta och skapa diskussion Šr inte den lŠttaste uppgiften och speciellt
inte pŒ en ÓinstitutionÓ dŠr konst mest ses som objekt med vŠrde som skall
beundras, kšpas och sŠljas. Nielsen visade dem (oss) ett alternativ, kanske
bara en utopi men hans tro om mšjligheterna fšr framtiden var ŠndŒ inte helt pessimistisk
(han utfšrde ju verket!). Som helhet kŠnns modellen som en tagg i min vuxna
hjŠrna – som att allting Šr fšrbi och fšrsent, fšr hur ska barn bli
vettiga stora mŠnniskor om de enda modeller som finns Šr stressade idioter?
Modelllen och Nielsen andra aktioner kan jŠmfšras med nutida sociala
projekt, t ex med den danska gruppen N55 som arbetar mycket med att Óge ossÓ
alternativa modeller av vŠlkŠnda och bekanta social fenomen och produkter. Tex
stŠllde de ut N55 spaceframe i hamnen i Kšpenhamn under sommaren 1999 fšr
allmŠnhetens fšrfogande. N55 Spaceframe Šr en konstruktion lŠmpad fšr boende.
Konstruktionen pŒ ÓhusetÓ Šr mycket lŠtt och designen som bestŒr frŠmst av
moduler av stŒlršr gjordes i samarbete med en arkitekt. Mer om sjŠlva
konstruktionen nedan. Konstruktionen Šr inte en skulptur (enbart) utan kan
verkligen anvŠndas. Har fšr mig att den t om hade kšk och andra mer eller
mindre nšdvŠndiga faciliteter. KonstnŠrer, fšrfattare, musiker, arkitekter och
curatorer har med sina projekt inom Spaceframe visat verkets olika sociala
mšjligheter.
Om N55
spaceframe:
The N55 SPACEFRAME is a low-cost, movable
lightweight construction that can easily be transformed. It is dimensioned as a
living unit for 3-4 persons and demands practically no maintenance. The
construction can be erected by anybody in a short time.
The
N55 SPACEFRAME is configured as a truncated tetrahedron with an indoor ground
floor of approx. 20 m÷. According to needs and economy, the size and
configuration may be changed, and extra floors and rooms may be included: it is
easy to add to the construction in stages.
The
entire unit is constructed from small lightweight components which all can be
handled without the use of cranes or other heavy machinery. All components are
materially minimised, have a low degree of manufacturing and are produced by a
few simple machines, which anybody can operate. When stacked, the components
take up very little space. The construction is assembled by hand. It can be
erected directly onto the ground, since a cast foundation is not necessary. The
structure can be dismantled and rebuilt many times over without damaging any of
the components. The construction can be moved either fully assembled, or partly
dismantled.
Mer information pŒ www.n55.dk.
Den andra konstnŠren jag tar upp Šr Peter Land, nŒgra generationer yngre Šn
Palle Nielsen, dansk och mycket intressant men pŒ ett annat sŠtt. Peter Lands
verk Šr ofta videobaserade och inspirerade av slapstick komedi (Buster Keaton,
Laurel & Hardy, Chaplin) och det absurda (the theatre of absurd, Samuel
Beckett). Han utsŠtter sig sjŠlv i olika iscensatta roller & situationer,
ofta misslyckade, groteska, och tragikomiska karikatyrer. Med hjŠlp av dessa situationer
undersšker han vad som finns kvar dŒ allt det inlŠrda och fšrvŠntade tas bort.
Vem Šr man egentligen? Vad Šr meningen med ens existens? Vad finns kvar dŒ det man sjŠlv trott
pŒ inte stŠmmer? Kan man genom att exponera det meningslšsa ge mening Œt det
meningslšsa? Generellt kan man sŠga att hans flesta verk ršr sig kring det
individuella och behandlar tematiken jag nŠmnt ovan.
Att Land tidigare blivit avrŒdd frŒn att behandla existentiella frŒgor
bekymrar honom inte. Vad som Šr viktigt fšr individen mŒste ocksŒ vara viktigt
fšr konstnŠren Šr Peter Lands enkla konklusion. (Anders Olofsson Ó mšte med
Lars bang Larsen och Peter LandÓ)
Ówhat is left when all culturally and socially learned values has
been exposed, invalidated and dispensed with?Ó (Peter Land)
Denna frŒgestŠllning Šr speciellt framkommande I videoverket Peter Land
5 May 1994. Innan detta verk gjorde han sin fšrsta video Peter Land 6 february
1994,
dŠr han kontaktar nŒgra strippor fšr att medverka i en video. I videon strippar
tjejerna och Land gŒr ibland fšrbi
kameran (fullt pŒklŠdd) fšr att ÓbevisaÓ sin nŠrvaro. Det hŠr arbetet sŠger han
sjŠlv var en slags utvŠg ur en kreativ och Šven existentiell kris. Han hade
precis kommit fram till att video kanske var hans media istŠllet fšr mŒleri men
visste inte exakt vad han skulle filma. SŒ det fick bli nŒgonting som skulle
sŠtta hans moraliska vŠrderingar pŒ prov.
Peter Land 5 may 1994 Šr ett liknande arbete men kom delvis till p g a
dŒligt samvete. Land sŠger i sina kommentarer i boken Peter Land att han ville
ta upp en personlig kŠnsla han hade under den perioden, en kŠnsla om att
konsten ofta kŠndes ytlig och ÓcoolÓ istŠllet fšr att genuint fšrsška sŠga
nŒgot Šrligt. Konst skall kommunicera och utŒt och inte bara spegla en yta. Han
kŠnde ocksŒ att medians bild av kroppen och dess skšnhet var vŠrt att
kommentera med hjŠlpa av sin lŒngt ifrŒn perfekta kropp. I videon dansar och
strippar Land till sin favoritmusik Och det kŠnns verkligen utelŠmnade och
naket. Men visst, Šven komiskt, en lšnnfet medelŒlders kille som strippar Šr
komisk – undrar om en kvinna Šr lika komisk i samma situation?
Han hade trott att det skulle vara lŠtt att filma videon men mŠrkte efter
att ha sett igenom den fšrsta tagningen att han var alldeles fšr medveten om
sig sjŠlv och sin kropp. Han kŠnde att nŒgot mŒste gšras Œt hans blyghet. SŒ
fšljande gŒng besškte han kvarterskrogen och hŠllde i sig ett par drinkar innan
han bšrjade sin Óstrip danceÓ. Det hjŠlpte inte heller men efter 7 dagars hŒrt
supande blev han Šntligen klar
och nšjd trots att han inte kunde minnas sjŠlva tagningenÉ(Peter Land)
Peter Land 5 may, 1994
I sina kommentarer sŠger Land ocksŒ att konst Šr en Óvulnerable businessÓ,
en sŒrbar sysselsŠttning och den som inte klarar av det medfšrda Ópriset som
bšr betalasÓ inte borde ge sig in i konst šverlag. Och det ligger ju en gnutta
sanning i vad han sŠger trots att all konst inte Šr lika extremt utlŠmnade som
Lands men det mesta inom konst utfšrs av levande personer med kŠnslor och
skiftande personligheter sŒ, jovarsÉ
ÓEver tried. Ever failed. No matter. Try again. Fall again.
Fail betterÓ (Samuel Beckett)
Det upprepade och repeterade Šr viktiga element i Peter Lands arbeten, det
skapar det tragiska i situationen; ser man en man fŒ en tŒrta kastad i ansiktet
en gŒng Šr det roligt men hŠnder det om och om igen blir det mer sorgligt.
Faller en man av en stege en gŒng Šr det kanske ett misstag men sker det
konstant Šr det nŒgot fel pŒ antingen mannen eller stegen.
Om Ójoie de vivreÓ (1998) sŠger Peter Land att det Šr det mest šppna verk
han har gjort. …ppet i det avseendet att ŒskŒdaren sjŠlv kan dra sina egna
slutsatser om vad som pŒgŒr i verket.
Videon Šr en dubbelprojektion dŠr man ser tvŒ huvuden (bŠgge Peter Lands)
som skrattar konstant utan avbrott. Ingen tydlig kŠlla fšr skrattet anges.
Skrattet fšrblir ett mysterium. Vad skrattar personen Œt? Eller Šr han kanske
galen?
ÓJoie de vivreÓ
I arbetet ÓThe LakeÓ frŒn 1999 bearbetar Peter Land Œter igen (sin vana
trogen) fšrhŒllandet och relationen mellan den enskilda individen och resten av
vŠrlden. Men fokus lŠggs ocksŒ pŒ den svŒra tanken & fantasin om att
vŠrlden fortgŒr och lever lyckligt vidare trots att man sjŠlv Šr borta.
Óthe idea that the world will continue also after IÕm dead: A thought
that alwasy scared me, but which I guess I should find reassuringÓ (Peter Land i boken Peter Land)
I videon konfronteras ŒskŒdaren av en jŠgare med gevŠret slŠngt šver axeln.
JŠgaren (Peter Land) gŒr med bestŠmda steg genom skogen mot en liten sjš dŠr
han hoppar i en liten roddbŒt och ror ut till mittpunkten av sjšn. I bakgrunden
hšrs Beethovens 6 symfoni, Šven kŠnd som ÓpastoralenÓ.
Ute pŒ sjšn fšrtšjer jŠgaren bŒten i en pŒle. Han stiger upp och Ólšser
hakenÓ (?) pŒ gevŠret, som om han hade avsikten att skjuta en stackars and
eller annan fŒgel. IstŠllet riktar han gevŠret mot bottnen av bŒten och skjuter
ett hŒl. Musiken tystnar och det enda som hšrs Šr fŒgelkvitter. JŠgaren sitter
ned i den sjunkande bŒten och sŒ smŒningom ser man bara hatten som flyter pŒ
vattenytan ackompanjerad av fŒgelkvittret. Skogen lever vidare utan mŠnniskans
nŠrvaro.
Land gjorde Šven ett billboard projekt av Óthe LakeÓ till Wiener Secession
Œr 2000. Ett antal internationella konstnŠrer inbjšds till att kommentera den
politiska situationen i …sterrike. Den politiska hŠndelsen man fokuserade pŒ
var den rŠtt sŒ nya formationen av koalitions regeringen bestŒende av det
hšgerextrema Frihetspartiet och det konservativa partiet. Sjunkande skeppÉ
ÓThe LakeÓ
Jag tror att det som Šr viktigt i konst Šr att pŒ ett sŠtt eller annat ge
sig i kast med att lšsa ett problem. Hur man lšser det kan variera stort
– och det Šr just dŠr det blir intressant. Problemet kan i princip vara
vad som helst och sjŠlva lšsandet kan vara undersškande, berŠttande eller genom
att ge eller pŒvisa ett alternativ mm.
Peter Land undersšker sin egen plats, mening och existens genom sina verk.
Han bryter ner det inlŠrda vuxenbeteendet och de moraliska och konventionella
normer som vi vŠntas leva efter. Han visar sig sjŠlv och sin publik en
karikatyr som man kan skratta Œt och kanske tycker Šr en aning Šcklig men ŠndŒ
kŠnner man igen nŒgot. Det tycker jag Šr oerhšrt intressant. Att man grips av
den dŠr kŠnslan av total nakenhet och uppgivenhet. Jag kan nŠstan kŠnna mig
litet avundsjuk pŒ hur totalt han lŠmnar ut sigÉdet kanske lŒter ofšrstŒeligt
men sŒ kŠnns det. Kommunikationen fungerar! Han vŒgar SERI…ST klŠ sig i en patetisk roll som de
flesta bara leker med i smyg.
Det serišsa, Šrliga och s a s ÓsjukaÓ rollspelet kŠnns ofantligt friskt.
Det Šr bŠttre Šn nŒgon form av terapi och friskvŒrd. Ómake a fool out of
yourself and get wellÓÉ
Palle Nielsen har igen valt ett annat sŠtt att lšsa problemet med
ÓmŠnsklighetenÓ. Genom modellen fšr det kvalitativa samhŠllet ger han ett
alternativ till ett kapitalistisk och individ centrerat samhŠlle. Han visar ett
alternativ av hur det kan bli, kanske kan man kalla det utopistiskt men det
beror ju fullstŠndigt pŒ vilken hŒllning och tro man har betrŠffande mŠnniskan.
Nielsens alternativ Šr sofistikerat och psykologiskt. Man kan gott dra
paralleller till Steinerskolan och dess ideologi men sjŠlv fšredrar jag att se
modellen som en tankestŠllare om mŠnskligheten i sin helhet. Att ge utlopp fšr
sin energi och kreativitet och att i det lŠngsta vara šppen och uppriktig och
FRI Šr framtiden!
KŠllfšrteckning:
Bšcker:
Peter Land, Hatje Cantz publishers, Ostfildern-Ruit, Tyskland, 2000
Modellen: en modell fšr ett kvalitativt samhŠlle, Bonniers, Stockholm, 1968
Internetsidor och artiklar:
ÓVad hŠnder i KšpenhamnÓ – mšte med Lars Bang Larsen och Peter Land,
Anders Olofsson www.konsten.net/i_fokus/kopenhamn.html
Questioning the Social, Lars bang Larsen, webpages supported by FORART
Social aestethics by Lars Bang Larsen, Afterfall London 1999
Om N55 Space Frame,
www.n55.dk