Sju fotografer, sju temperament 2002

Hur hade de historiska bilderna sett ut om invasionsstyrkorna 1944 utgjorts av kvinnor? Vad liknar havsytan om den betraktas från tre meter underifrån? Svaren finns på Hasselblad Center i Göteborg, där fotoelever visar sina verk.

De är sju till antalet och alla är avgångselever från det så kallade magisterprogrammet vid Högskolan för Fotografi och film, vilket betyder att de förutom grundutbildning i film och fotografi gått ytterligare två år. De flesta har gjort hela utbildningen i Göteborg men några kommer utifrån, bland dem Boris Duhm från Berlin. Han är ursprungligen från Bayern, utbildad i Hamburg och valde Göteborg för Tuija Lindströms skull. Duhm visar både stillbilder och en filminstallation, som består av egna, iscensatta mardrömmar. Fotografierna berättar om hans nära förhållande till naturen som kraftkälla, men det är en natur som överraskar.

 - Där finns element som inte passar in, säger han, logiken gäller inte alltid. Jag ställer gärna frågor om var man befinner sig som människa mellan kultur och natur.

 Duhms bilder är i grunden tragiska även om där finns ironi ibland. Betydligt gladare är Helena Blomqvist, som berättar vår historia på nytt sätt med kvinnor som hjältar i stället för män. Kvinnor som rövare, agenter, jägare och upptäcktsresande. Mycket går att göra i datorn, men hon har också sytt kläder och arrangerat tablåer i verkliga miljöer.

 - Jag vill att folk ska bli glada, säger hon och visar kvinnliga sydpolsfarare och Robin Hood-figurer.

 Mariette Parling har också arbetat med den begränsande kvinnliga könsrollen, annars har de sju valt mycket olika ämnen och stilar.

 Norska Kari Jantzen ville se havsytan underifrån men klarade inte själv att komma tillräckligt djupt i vattnet för att få perspektiv. Hon engagerade en proffsdykare och bearbetade sedan hans bilder till en meditativ video. Finska Nina Lassila ironiserar över reklamens löften om att lyckas med det omöjliga och att enkelt skapa en ny bättre värld. Hon startade sitt examensprojekt med stillbilder men slutresultatet blev en video som visas i gammaldags guldram och ibland ackompanjeras av klyschig musik.

 Också Erik Nilsson arbetar med rörliga bilder och berättar om vilka underliga händelser som kan inträffa i idrottsmäns liv när de inte tävlar. Sofia Änghede ägnar sig i stället åt stillbilder och sätter ett annorlunda ljus på vardagliga ting, sådana som vi vanligtvis går förbi.

 Konstnären Magnus Wallin har handlett avgångseleverna och säger att det som möjligen är gemensamt för dagens unga är att de i så stor utsträckning använder sig av den digitala tekniken.

 - Sedan handlar det mycket om deras tillvaro som studenter, att de ska våga tro på det de gör för att kunna kommunicera det till andra.

 Framtidsplanerna skiljer sig lika mycket åt som deras personliga språk. Boris Duhm vill ha mer videoutbildning, Erik Nilsson drömmer om att göra film och Sofia Änghede tänker jobba som frilansfotograf och försöka få fortsätta att ställa ut sina bilder.

 

Publicerad 2002-05-18 berit bergendah

 

 

Video i full blom 2004

Carnal Knowledge på Trollhättans konsthall undersöker "kvinnans position", men undersökningen är lekfull.

Blir pojkar någonsin vuxna? Sent och ofullständigt. Blir flickor det? På något vis har jag tagit det för givet. Men hur många kvinnliga konstnärer har inte ett ben kvar i flickrummet och händerna under det rosa täcket? Alltsedan Helene Billgren (åtminstone) har Flickan gång på gång dykt upp i den svenska konsten, beväpnad med en ljuvhet och oskuldsfullhet som känts farlig och bedräglig. Ironi! Det är lätt sagt. Men ironikerns ambivalens till det som hon ironiserar över?

 

 Vid trottoaren strax intill Trollhättans konsthall finns ett litet videogalleri. På en upptagning springer två fjärilar (Fröydi Laszlo och Diana Storåsen) runt på stan i luftiga språng och ställer till med förvirring. Återigen en performance avlägset släkt med - inte svensexan den här gången, utan möhippan. Men vackrare, barn-likare (inte barnsligare) och utan inslag av förnedring. Eller? I min vaga förtjusning känner jag mig plötsligt avslöjad som ståndare i bedrövlig avsaknad av blomma.

 

 Videon borde kunna locka upp besökare till Carnal Knowledge på konsthallen, en utställning med åtta konstnärer från fem nordiska länder plus Peru. Kvinnliga, det ingår i konceptet. Samarbetet kommer att gå vidare till konstnärernas olika ursprungsländer men ge upphov till helt andra utställningar.

 Det finns ett mycket tydligt föremål härinne, Speldosa, av just Diana Storåsen. På utsidan är asken klädd med material från porrbilder (som collage) och ett kärlekspar på stranden. På insidan finns en liten dansdocka i piruettställning, uppradade geléhallon (visst kallas de "jungfrubröst") och ett naket människohjärta, om än av plast. Höljet av realiteter till trots (sex!) förblir alltså hjärtat och denna söta flickdrömvärld intakt? Det är en ut-och invändning av gamla tiders gubbföremål, där det pornografiska måste döljas bakom det oförargliga. Subtilare är Fröydi Laszlos nästan händelselösa storbildsvideo. Kameran kretsar runt en kvinna som sitter i den vackra naturen i det sköna solskenet och lyssnar till fågelsång och insektssurr, med ett bejakande leende som tyder på total samstämmighet med omgivningen. Men leendet stelnar, nästan omärkligt. En tveksamhet eller undran smyger sig in. Förhöjd vaksamhet. Ett främmande läte bland de naturliga? (Inte vad jag kan höra.) Leendet återvänder, samförståndet testas på nytt: håller det? Att uttrycka något precist med så små medel kräver konstnärligt mod.

 

 Det finns annars gott om polariseringar på utställningen. En vägg med ett arrangemang av 520 vackert handklippta pappersblommor i olika färger ställs hos Anneli Pihlgren mot en svart medeltida byggnad av kartong, en märklig hybrid mellan kyrka och borg: Hedendom, med tanke på byggnadsstilen en gåtfull titel.

 I en av Nina Lassilas videor bygger konstnären med filtar och möbler en koja i lägenheten, större och större; en noja som slagit ut i full blom, eller den vuxnas besvikelse över att vuxenkojan (lägenheten) inte höll vad den tycktes lova? På utställningen sitter ingenstans man och kvinna ihop. Men den rör flera gånger vid en könsöverskridande fråga, nämligen hur den vuxna och barnet i den vuxna sitter ihop.

 

 Carnal Knowledge

 (Helena Blomqvist, Trinidad Carrillo, Nina Lassila, Fröydi Laszlo, Anneli Pihlgren, Diana Storåsen, Sidsel Stubbe Schoul, Kristin Elva Rögnvaldsdottir)

 Trollhättan konsthall

 visas t o m 6/12 2004

 

Mikael Olofsson

 

 

Konst som stärkande äventyr 2005

 

Konst: Livsbejakande feministisk konst

 fyller just nu konsthallen Vitehall i Kungsbacka.

 Det är ingen slump - där pågår sedan länge ett arbete för att stärka unga tjejers självförtroende.

Under rubriken Carnal knowledge visar åtta konstnärer från och med i dag sina verk i kulturhuset Fyrens ljusa konsthall.

 De använder olika tekniker och har rötterna i olika nordiska länder - samt Peru - men har det gemensamt att alla är kvinnor och att de ägnar sig åt det de kallar "feministisk äventyrlighet".

Vill starta en diskussion

- Jag gillar konst som känns äventyrlig och humoristisk men där det ändå finns ett bakomliggande budskap. Det finns så mycket aggressiv och destruktiv konst, säger norsksvenska Diana Storåsen, som är curator för utställningen och själv ställer ut textila verk - samt medverkar som fjäril i en performance med norska Fröydi Laszlo.

 - Men konst blir ofta klassad som banal om den innehåller mycket färg och humor, säger svenska Anneli Pihlgren, vars bidrag består av 520 pappersblommor fastnålade på väggen.

 - Vi vill inte vara elitistiska utan inkluderande, men förhoppningsvis ändå sätta igång en feministisk diskussion inne i besökaren, deklarerar Fröydi Laszlo, som även medverkar med ett videoverk.

Kortfilm med kojbygge

Samma teknik använder isländska Kristin Elva Rögnvaldsdottir, som blandar filmsekvenser med teckningsskisser, och finska Nina Lassila, som visar kortfilmer med iscensatta aktiviteter, bland annat ett kojbygge. Danska Sidsel Stubbe Schou har använt fotosnapshots som underlag för broderier, Trinidad Carrillo visar magiskt laddade bilder tagna i ursprungslandet Peru och svenska Helena Blomqvist ställer ut fejkade historiska foton där klassiskt manliga soloprestationer gestaltas av två kvinnor.

 Initiativet till konstprojektet kommer från trion Storåsen, Laszlo och Pihlgren, som redan 2003 började diskutera att göra något som vände sig till unga tjejer. De kontaktade andra konstnärer som de visste jobbade feministiskt, vilket resulterade i den aktuella vandringsutställningen. Carnal knowledge har, med stöd från Nordiska ministerrådet, visats i Trollhättan och i Reykjavik på Island och ska förhoppningsvis även nå de övriga nordiska länderna.

Stärker unga kvinnor

För konsthallen Vitehall utgör utställningen ännu en pusselbit i det feministiska projektet Kultur och kropp, som riktar sig till just tjejer i tonåren och ska pågå till 2008.

 Tidigare har man bland annat arrangerat tjejkvällar med konstnären Catti Brandelius, författarna Moa Elf Karlén och Johanna Palmström och sexologen Sandra Dahlén - som hade tygskulpturworkshop under den för vissa Kungsbackabor provocerande rubriken "Muff-verkstad". Även självförsvarsövningar, yoga, sång och dans har stått på programmet.

 - Syftet är att ge unga kvinnor självförtroende, att de ska känna att de duger och är trygga i sina kroppar, berättar Hanna Eklöf, konstintendent och initiativtagare och pådrivande kraft bakom Kultur och kropp.

 - När yogainstruktören Margaretha Fahlström Westin, som har kurser i kulturhuset, började jobba i skolor märkte hon vilken dålig relation till sina kroppar många tonårstjejer har. Kroppen är ju också i fokus så mycket i reklam och annat - den ska förändras och förbättras hela tiden, säger Hanna Eklöf, som tror att hennes engagemang kan härledas till skoltiden på tekniskt gymnasium med 80 procent killar.

 - Det förekom både diskriminering och trakasserier, men på 1980-talet fanns inga diskussioner om sånt. När jag själv fick upp ögonen för maktstrukturer och annat kändes det angeläget att andra inte skulle behöva ha samma slags gymnasietid.

Unga pojkar med i nästa projekt?

Hanna Eklöf berättar att det även finns tankar på en liknande satsning för unga pojkar. Närmast ska hon dock ägna sig åt ett helt annat projekt: ett års föräldraledighet med bebisen som beräknas anlända i dagarna.

 - Men min vikarie Eva Ygfeldt fortsätter att ha kontakt med det nätverk av unga tjejer som har bildats i Kungsbacka. De är engagerade och kommer med förslag, och vi vill hellre gå efter deras önskemål än hitta på saker åt dem.

 

 

ULF BENKEL

 

031-62 40 00 granslost@gp.se