Peter Land och Palle Nielsen; ifrgastter samhllet och den individuella existensen i en meningsls vrld

Uppsats av Nina Lassila.

 

 

Sg en utstllning en gng som hette what is important och det kndes verkligen som en enormt STOR titel. Ibland knns mycket inom konst meningslst, speciellt om man tycker att den r innehllsls , trkig, ytlig eller enbart estetisk.

 

Man funderar p hur man skall kunna gra ngon skillnad och kanske pverka ngon eller ngra med det man gr. Det talas om att verket skall kommunicera, ha ngot att komma med. Det r viktigt. P alla plan, i alla verk.

 

Drfr tnkte jag underska och diskutera tv konstnrers skapande ur detta perspektiv. Jag har valt dessa tv, Palle Nielsen och Peter Land, fr att jag tycker att de lyckas med sina verk skapa en kommunikation och diskussion.

Konstnrerna har olika inriktningar men ngonstans finns samma frgestllning om vad som r viktigt fr individen och hela samhllet, hela vr existens.

 

 

                      

                   

Palle Nielsen r i grunden grafiker och verkar ha en rtt stor produktion bakom sig. Jag knner tyvrr rtt dligt till hela hans produktion. Projektet jag frmst fokuserat p nmns inte i hans biografier och det skapar en del frvirrning. r det verkligen samma person? Eller kan det finnas tv Palle Nielsen? En frklaring till att ngra av hans i mitt tycke intressantaste projekt inte nmns i biografierna kan vara att de inte har setts som konst eller konstutstllningar som de skulle ses idag.

Jag kom i kontakt med Palle Nielsen genom av att se en dokumentr p tv om ett arbete han utfrde p Moderna Museet 1968. Det kndes otroligt frscht och inspirerande! Verket, eller projektet, hette a model for a qualitative society. I folkmun kallades den oftast bara modellen. Det var en stor arbetsgrupp, av vilka en stor del var Vietnam aktivister, som lg bakom verket. Palle Nielsen gjorde en liknande aktion (utan tillstnd) i ett s a s smre bostadsomrde, Nrrebro, i Kpenhamn, p vren 1968 innan modellen p moderna museet i Stockholm.

Modellen i Stockholm utgr ifrn barnens behov och som jag ser det handlar det till en stor del om hur en kommande generation vuxna uppfostras fr att sedan med sin bakgrund skapa ett bra samhlle dr kommunikation och allt det vi ofta saknar existerar och r mjligt. Modellen diskuterar ocks konstens och institutionens roll. Det var speciellt viktigt att modellen visades just p en stor konst institution som Moderna Museet, fr att ppeka att sk elitistisk konst inte r det viktigaste.

I frordet sger man:

 Leken r utstllningen.

Utstllningen r barnens eget verk.

Det finns ingen utstllning.

Det r bara en utstllning fr att barnen leker p ett konstmuseum.

Det r bara en utstllning fr dom som inte leker.

 

Och det r drfr gruppen kallar utstllningen fr en modell, en modell av ett samhlle skapat av ofrstrda mnniskor, barn. Och utstllning kan man kalla det fr att projektet utfrs i en konstinstitution. Och kanske r det just drfr modellen har utelmnats i Nielsens biografi.

 

I praktiken gick modellen ut p att moderna museet frvandlades till en enorm kreativ lekplats fr barn. Man hade ftt leksaker som allehanda verktyg, byggmaterial, teaterkostymer, vinylskivor, ml frger mm. I lokalens alla hrn fanns hgtalare som plockade upp stojet av de skapande barnen. I restaurangen fanns tv monitorer i vilka frldrar och andra vuxna kunde flja med barnens lek. Intrdet kostade 5 kronor fr vuxna och var givetvis helt gratis fr barnen, som p stt och vis VAR sjlva utstllningen. 

Ur Palle Nielsens frord i katalogen fr modellen; ofta str vi och ser p barn som leker. Och vi intresserar oss mycket fr deras lek. Samtidigt har vi en frnimmelse av att de ser p oss – p vr lek. Vi mrker att de frsker leka sdant de lrt frn oss. Nr vi ser dem leka r det som om vi knner igen ngot av oss sjlva. Det r som om vi sg hur de genom sin lek frsker att frst den vrld som omger dem. De leker ocks vra handlingar, fr vi har gett dem en bild av den vrld som omger dem. Och det skrmmer oss, fr vi ville grna att de kunde frst den vrld som omger dem. Men det krver att vi sjlva frstr dem.

Vi blir skrmda eftersom vi sjlva uppfattar samhllet som ngonting som str ovanfr oss, utanfr oss.

 

Palle Nielsens projekt r p stt och vis ett utopistiskt verk. Det kvalitativa samhllet r ett alternativ till det auktoritra samhllet. Det r en drm (nskan?) om ett bttre samhlle dr man verkligen lever kollektivt och skter saker gemensamt. Ett samhlle dr man kommunicerar med varandra, har tid med varandra och allra viktigast ett samhlle skapat av dem som skall och vill leva i det. Vackert.

Modellen r mer lik en politisk aktion men i och med att projektet genomfrdes p Moderna Museet blev det legitimt, synliggjort och accepterat. Ja, och s blev det ju konst ocksi varje fall ser vi det s idag.

Premisserna fr den vita kuben kan ibland ha sina frdelar om den utnyttjas p ett lmpligt stt.

 

P 60 och 70talet var det kollektiva och opponeringen mot samhlleliga institutioner vanligt verlag, och detta syntes ven i konsten. Enligt tidens anda och ideologier skulle varje mnniska vara fri och ha rtt att uttrycka sina tankar, sin kreativitet mm. Man var en del av en stor rrelse. B l a stllde en grupp fram grafiska tryckpressar p Kongens Nytorv i Kpenhamn fr allmnhetens frfogande – detta som en mjlighet fr att uttrycka alienerad kreativitet. (questioning the social Lars Bang Larsen)

 

Detta var mycket lyckat och sett ur dagens perspektiv tycker jag att Palle Nielsens verk var fre sin tid. Med sin modell utnyttjade och ifrgasatte han institutionens mjligheter och det sociala rummet. Att samtidigt ge ngot, ifrgastta och skapa diskussion r inte den lttaste uppgiften och speciellt inte p en institution dr konst mest ses som objekt med vrde som skall beundras, kpas och sljas. Nielsen visade dem (oss) ett alternativ, kanske bara en utopi men hans tro om mjligheterna fr framtiden var nd inte helt pessimistisk (han utfrde ju verket!). Som helhet knns modellen som en tagg i min vuxna hjrna – som att allting r frbi och frsent, fr hur ska barn bli vettiga stora mnniskor om de enda modeller som finns r stressade idioter?

 

Modelllen och Nielsen andra aktioner kan jmfras med nutida sociala projekt, t ex med den danska gruppen N55 som arbetar mycket med att ge oss alternativa modeller av vlknda och bekanta social fenomen och produkter. Tex stllde de ut N55 spaceframe i hamnen i Kpenhamn under sommaren 1999 fr allmnhetens frfogande. N55 Spaceframe r en konstruktion lmpad fr boende. Konstruktionen p huset r mycket ltt och designen som bestr frmst av moduler av stlrr gjordes i samarbete med en arkitekt. Mer om sjlva konstruktionen nedan. Konstruktionen r inte en skulptur (enbart) utan kan verkligen anvndas. Har fr mig att den t om hade kk och andra mer eller mindre ndvndiga faciliteter. Konstnrer, frfattare, musiker, arkitekter och curatorer har med sina projekt inom Spaceframe visat verkets olika sociala mjligheter.

  

                       

 

Om N55 spaceframe:

 

The N55 SPACEFRAME is a low-cost, movable lightweight construction that can easily be transformed. It is dimensioned as a living unit for 3-4 persons and demands practically no maintenance. The construction can be erected by anybody in a short time.

The N55 SPACEFRAME is configured as a truncated tetrahedron with an indoor ground floor of approx. 20 m. According to needs and economy, the size and configuration may be changed, and extra floors and rooms may be included: it is easy to add to the construction in stages.

The entire unit is constructed from small lightweight components which all can be handled without the use of cranes or other heavy machinery. All components are materially minimised, have a low degree of manufacturing and are produced by a few simple machines, which anybody can operate. When stacked, the components take up very little space. The construction is assembled by hand. It can be erected directly onto the ground, since a cast foundation is not necessary. The structure can be dismantled and rebuilt many times over without damaging any of the components. The construction can be moved either fully assembled, or partly dismantled.

 

Mer information p www.n55.dk.

 

 

 

Den andra konstnren jag tar upp r Peter Land, ngra generationer yngre n Palle Nielsen, dansk och mycket intressant men p ett annat stt. Peter Lands verk r ofta videobaserade och inspirerade av slapstick komedi (Buster Keaton, Laurel & Hardy, Chaplin) och det absurda (the theatre of absurd, Samuel Beckett). Han utstter sig sjlv i olika iscensatta roller & situationer, ofta misslyckade, groteska, och tragikomiska karikatyrer.  Med hjlp av dessa situationer undersker han vad som finns kvar d allt det inlrda och frvntade tas bort. Vem r man egentligen? Vad r meningen med ens existens?  Vad finns kvar d det man sjlv trott p inte stmmer? Kan man genom att exponera det meningslsa ge mening t det meningslsa? Generellt kan man sga att hans flesta verk rr sig kring det individuella och behandlar tematiken jag nmnt ovan.

Att Land tidigare blivit avrdd frn att behandla existentiella frgor bekymrar honom inte. Vad som r viktigt fr individen mste ocks vara viktigt fr konstnren r Peter Lands enkla konklusion. (Anders Olofsson mte med Lars bang Larsen och Peter Land)

 

 

what is left when all culturally and socially learned values has been exposed, invalidated and dispensed with? (Peter Land)

 

Denna frgestllning r speciellt framkommande I videoverket Peter Land 5 May 1994. Innan detta verk gjorde han sin frsta video Peter Land 6 february 1994, dr han kontaktar ngra strippor fr att medverka i en video. I videon strippar tjejerna och  Land gr ibland frbi kameran (fullt pkldd) fr att bevisa sin nrvaro. Det hr arbetet sger han sjlv var en slags utvg ur en kreativ och ven existentiell kris. Han hade precis kommit fram till att video kanske var hans media istllet fr mleri men visste inte exakt vad han skulle filma. S det fick bli ngonting som skulle stta hans moraliska vrderingar p prov.

 

Peter Land 5 may 1994 r ett liknande arbete men kom delvis till p g a dligt samvete. Land sger i sina kommentarer i boken Peter Land att han ville ta upp en personlig knsla han hade under den perioden, en knsla om att konsten ofta kndes ytlig och cool istllet fr att genuint frska sga ngot rligt. Konst skall kommunicera och utt och inte bara spegla en yta. Han knde ocks att medians bild av kroppen och dess sknhet var vrt att kommentera med hjlpa av sin lngt ifrn perfekta kropp. I videon dansar och strippar Land till sin favoritmusik Och det knns verkligen utelmnade och naket. Men visst, ven komiskt, en lnnfet medellders kille som strippar r komisk – undrar om en kvinna r lika komisk i samma situation?

 

Han hade trott att det skulle vara ltt att filma videon men mrkte efter att ha sett igenom den frsta tagningen att han var alldeles fr medveten om sig sjlv och sin kropp. Han knde att ngot mste gras t hans blyghet. S fljande gng beskte han kvarterskrogen och hllde i sig ett par drinkar innan han brjade sin strip dance. Det hjlpte inte heller men efter 7 dagars hrt supande blev han ntligen klar

och njd trots att han inte kunde minnas sjlva tagningen(Peter Land)

        

                 

 

                 Peter Land 5 may, 1994

 

 

I sina kommentarer sger Land ocks att konst r en vulnerable business, en srbar sysselsttning och den som inte klarar av det medfrda priset som br betalas inte borde ge sig in i konst verlag. Och det ligger ju en gnutta sanning i vad han sger trots att all konst inte r lika extremt utlmnade som Lands men det mesta inom konst utfrs av levande personer med knslor och skiftande personligheter s, jovars

 

 

Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fall again. Fail better (Samuel Beckett)

 

Det upprepade och repeterade r viktiga element i Peter Lands arbeten, det skapar det tragiska i situationen; ser man en man f en trta kastad i ansiktet en gng r det roligt men hnder det om och om igen blir det mer sorgligt. Faller en man av en stege en gng r det kanske ett misstag men sker det konstant r det ngot fel p antingen mannen eller stegen.

 

 

Om joie de vivre (1998) sger Peter Land att det r det mest ppna verk han har gjort. ppet i det avseendet att skdaren sjlv kan dra sina egna slutsatser om vad som pgr i verket.

Videon r en dubbelprojektion dr man ser tv huvuden (bgge Peter Lands) som skrattar konstant utan avbrott. Ingen tydlig klla fr skrattet anges. Skrattet frblir ett mysterium. Vad skrattar personen t? Eller r han kanske galen?

 

                 

                 

 

                 Joie de vivre

 

 

I arbetet The Lake frn 1999 bearbetar Peter Land ter igen (sin vana trogen) frhllandet och relationen mellan den enskilda individen och resten av vrlden. Men fokus lggs ocks p den svra tanken & fantasin om att vrlden fortgr och lever lyckligt vidare trots att man sjlv r borta.

the idea that the world will continue also after Im dead: A thought that alwasy scared me, but which I guess I should find reassuring  (Peter Land i boken Peter Land)

 

I videon konfronteras skdaren av en jgare med gevret slngt ver axeln. Jgaren (Peter Land) gr med bestmda steg genom skogen mot en liten sj dr han hoppar i en liten roddbt och ror ut till mittpunkten av sjn. I bakgrunden hrs Beethovens 6 symfoni, ven knd som pastoralen.

Ute p sjn frtjer jgaren bten i en ple. Han stiger upp och lser haken (?) p gevret, som om han hade avsikten att skjuta en stackars and eller annan fgel. Istllet riktar han gevret mot bottnen av bten och skjuter ett hl. Musiken tystnar och det enda som hrs r fgelkvitter. Jgaren sitter ned i den sjunkande bten och s smningom ser man bara hatten som flyter p vattenytan ackompanjerad av fgelkvittret. Skogen lever vidare utan mnniskans nrvaro.

Land gjorde ven ett billboard projekt av the Lake till Wiener Secession r 2000. Ett antal internationella konstnrer inbjds till att kommentera den politiska situationen i sterrike. Den politiska hndelsen man fokuserade p var den rtt s nya formationen av koalitions regeringen bestende av det hgerextrema Frihetspartiet och det konservativa partiet. Sjunkande skepp

 

 

 

The Lake

 

 

 

Jag tror att det som r viktigt i konst r att p ett stt eller annat ge sig i kast med att lsa ett problem. Hur man lser det kan variera stort – och det r just dr det blir intressant. Problemet kan i princip vara vad som helst och sjlva lsandet kan vara underskande, berttande eller genom att ge eller pvisa ett alternativ mm.

Peter Land undersker sin egen plats, mening och existens genom sina verk. Han bryter ner det inlrda vuxenbeteendet och de moraliska och konventionella normer som vi vntas leva efter. Han visar sig sjlv och sin publik en karikatyr som man kan skratta t och kanske tycker r en aning cklig men nd knner man igen ngot. Det tycker jag r oerhrt intressant. Att man grips av den dr knslan av total nakenhet och uppgivenhet. Jag kan nstan knna mig litet avundsjuk p hur totalt han lmnar ut sigdet kanske lter ofrsteligt men s knns det. Kommunikationen fungerar! Han vgar SERIST  kl sig i en patetisk roll som de flesta bara leker med i smyg.

Det serisa, rliga och s a s sjuka rollspelet knns ofantligt friskt. Det r bttre n ngon form av terapi och friskvrd. make a fool out of yourself and get well

 

Palle Nielsen har igen valt ett annat stt att lsa problemet med mnskligheten. Genom modellen fr det kvalitativa samhllet ger han ett alternativ till ett kapitalistisk och individ centrerat samhlle. Han visar ett alternativ av hur det kan bli, kanske kan man kalla det utopistiskt men det beror ju fullstndigt p vilken hllning och tro man har betrffande mnniskan. Nielsens alternativ r sofistikerat och psykologiskt. Man kan gott dra paralleller till Steinerskolan och dess ideologi men sjlv fredrar jag att se modellen som en tankestllare om mnskligheten i sin helhet. Att ge utlopp fr sin energi och kreativitet och att i det lngsta vara ppen och uppriktig och FRI r framtiden!

 

 

 

 

 

 

Kllfrteckning:

 

Bcker:

 

Peter Land, Hatje Cantz publishers, Ostfildern-Ruit, Tyskland, 2000

 

Modellen: en modell fr ett kvalitativt samhlle, Bonniers, Stockholm, 1968

 

Internetsidor och artiklar:

 

Vad hnder i Kpenhamn – mte med Lars Bang Larsen och Peter Land, Anders Olofsson www.konsten.net/i_fokus/kopenhamn.html

 

Questioning the Social, Lars bang Larsen, webpages supported by FORART

 

Social aestethics by Lars Bang Larsen, Afterfall London 1999

 

Om N55 Space Frame,   www.n55.dk